Årets sista och årets första löppass

Som sig bör om man ska skapa en tradition så krävs det att det upprepas vid minst två tillfällen. Så att upprepa förra årets nyårsnattslöpning kändes självklart. I år var vi dessutom fler som sprang, ja inte så många fler men tre istället för två. En långsam men stadig ökning.

I år träffades vi innan och åt en nyårsmiddag och drack både rosa bubbel innan och rött till maten, absolut inga mängder men tillräckligt för att det skulle kännas som ett nyår, men tillräckligt lite för att det skulle vara springbart efter. Herregud, fransmännen har ju gjort det i årtionden i och med det mycket kända loppet Medoc, där man springer utklädd mellan vingårdar och smakar olika viner samtidigt som man springer ett marathon. Så att få ett par glas vin innanför västen kändes rätt ok. Halv elva klädde vi oss i löparkläder… japp det kändes faktiskt som ett riktigt Medoc där vi sprang bland nyårsuppklädda människor iklädda löparkläder, jag lovar att vi kände oss lite ”utklädda”!!

Jag, Cecilia Pettersson och Naiti del Sante precis på väg att springa iväg från Alvik

Från Alvik tog vi oss över Tranebergsbron och vidare mot Norr Mälarstrand. Där började det tjocka till sig med folk och smällare och nyårsraketer duggade tätt över oss där vi sprang. Natten var magisk, helt stjärnklar och med en fantastiskt vacker måne som när vi sprang över mot Söder Mälarstrand hängde som ett smycke över Stadshuset. Vi anlände till Västerbron bara några minuter innan midnatt och tog oss genom folkhopen högst upp på bron där vi plockade fram den väl kylda champagnen ur ryggsäcken. En halvflaska ”Pol Roger” korkades upp och medhavda champagneglas fylldes. Sen var det bara att invänta nedräkningen och tolvslaget och önska varandra ett riktigt gott löparår!

Som tur var var vi inte riktigt lika suddiga som bilden 🙂

Det var helt magiskt att stå på Västerbron i år. Det var oerhört vackert med alla lyktor som de släppte upp i skyn. Som tusen lite starkare stjärnor som täckte hela himlen.

Det blev riktigt kyligt där vi stod still efter nio kilometers löpning så vi blev inte så långvariga utan vi  joggade hem var och en åt sitt håll, efter att en sista gång önskat varandra ett fantastiskt 2012,. Jag tog Hornsgatan upp och sen Ringvägen ner mot Skanstull. Efter ett kort stopp vid Södersjukhusets akutmottagning där jag, efter att ha intygat att det verkligen var ”AKUT” fick komma in och låna toaletten, kunde fortsätta hemåt. Det var ljuvligt att efter 15 lite kyliga men sköna kilometrar få hoppa in i en varm dusch innan jag kröp ner och sov gott.