Vad gör man inte för att lyckas… tja det mesta tydligen…
När jag hade sprungit klart ute i Täby och hade bastat och höll på att klä mig och göra mig redo för avfärd så frågade flera mig flera gånger om jag saknade ett par Adidas. Jag kollade runt och bedyrade att några Adidas saknade jag inte. Jag hade alla mina skor runt om mig.

I morse när jag skulle ta på mig mina favoritslöparskor, mina Adidas Tempo 4, den modell som är så snygg, den svartrosa, så kunde jag inte hitta dem någonstans. Jag letade på alla upptänkliga ställen. I skoskåpet, i alla garderober, i skohyllan… medan jag gick där och letade efter dem så hörde jag en röst "saknar du ett par Adidas", "det står ett par Adidas här ute i tältet är det dina"… de där skorna som alla frågade mig om när jag satt där… Helt plötsligt slog det mig att hmmm, mina Adidas, mina älsklings Adidas, mina snygga svartrosa Adidas!
Kollade med Jonas, tävlingsledaren, var de kan tänkas ha tagit vägen. Fick reda på att kvarglömda saker lades i lådan för kvarglömda saker ute i herrarnas omklädningsrum. Tog bilen ut till Täby bara för att inse att dessa vackra skor har jag visst offrat till 100-miles guden!
Hoppas ni har det bra var ni än är!!
🙂
GillaGilla
Typiskt! Hoppas de kommer till glädje nån annanstans. Men vad irriterande när de faktiskt frågade dig om dem;) Sjukt trött då gissar jag?
GillaGilla
Ja, jag hoppas att någon tar väl hand om dom!! jag var nog inte helt redig i huvudet när de frågade :)…
GillaGilla