Idag var det en riktigt bra träningsdag. Vaknade i morse med den så välbekanta träningsvärken, den man får ungefär två dagar efter ett tungt pass på gymmet. Vad passar väl då bättre än att ge sig av till gymmet för ytterligare ett hårt pass med PT. Normalt tränar jag styrka tisdagar och fredagar men den här veckan var vi tvungna att ändra på det. Två dagar mellan tycker jag är ganska bra då jag känner att jag återhämtat mig och är redo för en ny omgång. Men idag blev det att gå dit med tydlig känsla kvar i kroppen från föregående pass. Det var en fantastisk morgon! Ljumt som en sommardag och med en fantastisk himmel i alla dess färger. I tisdags var det benmosardag och en dag med ganska högt tempo och många repetitioner idag var det istället tunga lyft som min PT bjöd på. Ökade på 5kg på benböjen mot tidigare pass och tyckte ändå att det var rätt genomförbart. Det känns att jag börjar bli starkare, att gympassen ger resultat! Efter ännu ett bra pass så hann jag med att ställa mig på löpbandet och köra en kilometer klättring med 200 höjdmeter innan jag stressade till jobbet. Det är hyfsat tungt att köra klättringen direkt efter benpassen men jag tror ändå att det ger en del. Jag kör med 20% lutning, vilket är maxlutning på bandet och i 12-minuters tempo.
Telepati! Jag lovar både jag och Kristina har mängder med andra tröjor men ändå… 🙂
Idag var det en dubbelpassdag vilket innebar distanslöpning på kvällen. Enligt schemat skulle jag köra tempo men då jag fick sällskap på löpningen hem och vi ville prata så blev det vanlig distans. En så skön kvällsrunda!! Kristina kom och mötte upp mig vid mitt jobb och så sprang vi, tjattrandes, hem till mig. Vi har alltid mycket att prata om då vi ses så tiden bara flög fram och vi med den! Även fast vi sprang och pratade hela tiden så hade vi faktiskt ett riktigt bra tempo, ökade farten under hela passet! Och trots att vi pratade hela tiden och hade ett bra tempo så kändes det bra, det var med ganska lätta steg som jag trippade hemåt idag. Skön känsla!!! Hoppas att den håller i sig för imorgon tänkte jag att jag skulle köra det tempopass som jag inte körde idag. Då blir det 70 minuter distans med 30 minuter tempo. Jag hoppas att jag i alla fall ska kunna ligga på runt 6-minuters tempo under den snabba delen!
Bra: Ännu ett bra pass på gymmet, ännu en härlig sensommardag, mycket trevligt sällskap på distansen hem
Dåligt: Inget!
Passen: Bra styrka på gymmet med tunga vikter -> ROLIGT. Bra fart på distansen, slutade på runt 6.30 tempo i snitt. Startade blygsamt på 7-tempo och smög oss ner mot 6-tempo mot slutet av passet. 11km
Efter att ha haft två rätt skröpliga pass i helgen och att jag sovit lite för lite så kände jag faktiskt inte alls för att springa idag. 45 minuter distans på schemat. Tror jag gjorde allt möjligt omedvetet och /eller medvetet idag för att kvällen skulle rinna på så att jag inte skulle hinna springa. Blev kvar på jobbet alldeles för länge, tog fel tunnelbana hem hamnade på Globen shopping fast jag inte alls skulle handla men tog mig sen i kragen och gick hem. Messade till Marie ”Jag vill inte springa” och fick till svar att jag skulle typ lyssna på kroppen, skickade ”Tack” tillbaka för det kändes som att det var ok att inte springa.
Efter några fantastiska dagar på Island där jag inte har tränat ett dyft men befunnit mig i så galet vackra miljöer så det har uppvägt avsaknaden av träning. Jag ska se om jag kan få till ett inlägg om Island under helgen. Kom hem i onsdags morse efter tre timmar på planet där jag försökte att sova men inte lyckades något vidare med det. Åkte som en zombie direkt till jobbet på morgonen. Funkade rätt ok att jobba men då jag kom hem och skulle köra mitt backpass så insåg jag att det var en riktigt dålig idé. Istället gav jag mig ut på en mycket kort distansrunda. Fyra lätta kilometrar bara för att väcka upp kroppen efter en vecka utan träning.
Nej det är inte min målvikt! Inte på något vis utan mitt nya PB i marklyft! Det är roligt att vara nybörjare för man har en så sjukt häftig progress i sitt utövande!
Det är inte bara dagens backe som jag borde redovisa utan även övriga pass och uteblivna pass som jag kört i veckan.
Efter ännu en god frukost så gav vi oss iväg på vår sista sträcka, Helags – Ramundbergen. Närmare 30km skulle det bli och då jag trodde jag skulle vara seg och trött i kroppen så gav jag och några till oss av lite innan övriga för att få gott om tid på oss. Det regnade konstant under nästan hela dagen så idag fick regnkläderna visa vad de gick för och min nya Haglöfs Lim III visade sig funka riktigt bra! Vi började med att gå ett par kilometer för att komma igång och få upp värmen i kroppen, därefter började vi jogga lätt. Var och en i sitt tempo och jag långsammast som vanligt. Fattar inte att jag ska ha så svårt för att mig fram i terrängen! Men jag kommer verkligen direkt på efterkälken. Det stör mig inte det minsta att jag blir efter men det stör mig att jag inte blir bättre på att springa terräng. Den här sista dagen var nog den som var finast rent löpmässigt, det gick att springa långa långa sträckor vilket jag gjorde. Det gick inte fort men jag är glad för att jag ändå hade kraften efter så mycket löpning att ta mig framåt joggandes. Även då det gick lätt uppför joggade jag på. Efter nästan halva sträckan kom vi fram till Fjälljägarstugan där vi stannade till för att fika. De hade kaffe och lite att äta, inget rafflande men någon kexchoklad och någon bar. Jag tog en kopp kaffe och käkade min medhavda Snickers. Därefter så fortsatte vi. Ulf, Maria och Pia som en första trio, därefter Katrin och Henrik och så jag på svaj :). Henrik och Katrin väntade in mig vid ett par tillfällen så lite socialt blev det allt. Då det var runt tio kilometer kvar var vi framme vid stugan Svaletjakke. Där pausade vi en kort sväng sen så tog jag den kortare vägen till Ramundberget.
Efter en stadig frukost gav vi oss iväg på nästa etapp mot Helags. Var framme där efter 20 km, en sträcka där jag sprang mycket mer än gårdagen. Väl framme vid Helags där vi var redan vid halv tre så fanns det gott om tid för att ta sig upp på Helagsglaciären , Sveriges sydligaste glaciär vilken tyvärr smälter allt för fort. Väl på väg upp bestämde vi oss för att gå hela vägen upp på Helgstoppen 1797 möh. En tur som blev drygt 9 km och 800 hm extra. På vägen upp började det regna rätt mycket så när vi väl vände på toppen för att ta oss ner igen så var det oerhört halt på berghällarna på vägen ner. Vi bokstavligen kröp på alla fyra en bra bit ner förbi de värsta partierna med halkiga stenar och hällar. Men vilken fin tur det var, så fantastiskt att komma upp på lite höjd och få den fantastiska utsikten som det medför! Jag var rejält trött efter turen men oj så värt det var!
Carina Borén 