Dags att utmana Kenyanen

Jag har nu utmanat alla möjliga varav Olga och Tabata är två av dem. Idag var det dags för mig att ta i tu med Kenyanen, det var dags att sätta ”honom” på plats.

Jag var riktigt orolig inför det här passet, jag har aldrig sprungit något liknande och hade ingen aning om hur jag skulle klara av att hantera en sån här tuffing! Att springa 25km i ett lagom tempo är en sak att göra det med stegrad fart passet igenom är en helt annan. Jag klurade lite och pratade även med Magnus om hur jag skulle lägga upp passet. I programmet står att jag ska starta med det tempo som jag har på ett 100km lopp och sedan öka med 10-15s för varje halvmil. Då jag aldrig har sprungit så långt som 100km så vet jag ju inte vilket mitt tempo är på den sträckan. Jag bestämde mig till sist för att 6.45 skulle vara ett bra tempo att starta på och sedan öka med 15s varje gång. Passet skulle med andra ord se ut så här:

• 1-5km 6.45 min/km
• 6-10km 6.30 min/km
• 11-15km 6.15 min/km
• 16-20km 6.00 min/km
• 21-25km snabbare. Här hade jag inte någon förhoppning om att kunna orka hålla så högt tempo så allt under 6.00 skulle vara ok.

Började med andra ord mycket lugnt, i början var det svårt att hålla det låga tempot, var ideligen tvungen att dra ner på tempot och kika på klockan för att inte springa för fort. Efter ett par tre kilometer började dock tempot att kännas rätt skönt och jag funderade på hur jag skulle kunna hålla ett högre tempo senare. Men jag slog bort de tankarna, det enda jag fokuserade på var att hålla pågående kilometer i rätt tempo. När jag närmade mig Hornstull så var det dags att öka tempot, det var inte några problem att öka tempot och sen hålla det där, det kändes snarare lite skönt att få öka lite. Fick helt klart ett bättre löpsteg. Än så länge var det inte speciellt jobbigt, det kändes kontrollerat, fast det ska det ju göra i de här farterna. Då jag kom ut på Strandvägen så fick jag en del motvind och för att hålla tempo fick jag trycka på lite lite till. Efter halva Strandvägen var det dags för nästa fartökning, öka till 6.15. Det kändes också väldigt bra trots motvinden. Hade inte några stora problem att hålla tempot fast jag var tvungen att vara fokuserad, så fort jag tappade fokus så sprang jag för sakta och ibland också för fort faktiskt! Strax innan det var dags för nästa fartökning, då jag skulle upp till sexminuterstempo så stannade jag till en kort stund och tog en nötcreme och lite vatten för att se till att ha energi. Sen fanns det inte några ursäkter mer, bara att kötta på. Som tur var var det lite medvind nu, det hjälpte nog till lite att hålla tempot. Nu började det bli rätt tufft och ändå hade jag nästan halva passet kvar, den tuffaste delen!!

Snabb lady in pink

Ungefär mitt på Strandvägen så var det så dags för den sista tempostegringen. Nu var det bannemig ingen lek längre, nu var det full fokus på uppgiften och det var dags att plocka fram pannbenet och lite jävlaranamma. Första kilomtern gick riktigt bra, klockade den på 5.37, kanske lite onödigt fort, det var ju trots allt fyra snabba kvar. Det märktes också och jag fick betala för det, då det var 2.5km kvar av den sista stegringen så kom väggen och den var brutal!! Jag pallade inte, fick stanna några sekunder för att hämta mig. Efter några sekunders återhämtning så var det bara att köra på igen. Nästa dip kom bara en kilomter senare. Fick stanna igen för en kort återhämtning. Jösses vad brutalt trött jag var, det gjorde ont i hela kroppen och jag kände mig som de där som inte är riktigt tränade och som plågar sig in den sista biten på ett marathon. Mitt löpsteg var helt borta och jag stapplade mig fram, sista kilomtern vet jag inte hur jag överlevde, det var det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv!! Kroppen gjorde ont, det gjorde ont att andas, jag var rätt slut mentalt, det som fanns kvar var viljan att slutföra passet och den hjälpte mig den sista biten. När klockan markerade 25km så stannade jag, det fanns liksom inget kvar!! Efter någon minuts återhämtning så kravlade jag mig till sist hem de sista två kilometrarna.

Fy fan vilket bra pass!!! Jag är så nöjd och glad att jag fixade det så bra som jag gjorde.

Så här blev min Kenyan, snittpuls av max inom parantes:

• 1-5km 6.42 min/km (71% )
• 6-10km 6.27 min/km (79% )
• 11-15km 6.12 min/km (81% )
• 16-20km 5.56. min/km (84% )
• 21-25km 5.45 min/km (87% )

Annons