Trösklar… igen – eller ”det närmar sig”

Nu är det snart bara två veckor kvar tills jag ska ”upp till bevis”. Att säga att jag inte är taggad och har höga krav på mig (från mig själv, endast) vore en stor lögn. Nu är den mesta träningen gjord och nu gäller det mest att låta kroppen tillgodogöra sig den.

I tisdags körde jag för första gången på jag vet inte hur länge ett pass där jag inte hade något direkt mål. Inget krav på tempo, inget pass jag ledde, inte något krav på intervallstegar hit eller dit, inga trösklar. Helt enkelt ett helt vanligt distanspass, tanken var ett pass runt åtta kilometer och det blev så rätt exakt. Det var riktigt tungt i början och pulsen åkte berg och dalbana första kilometern men sen stabiliserade den sig och det blev lite lättare. Det blev ett lugnt pass i runt 6.30 tempo.

Idag var det dags för trösklar igen. Samma pass som jag körde för några veckor sedan då jag persade på halvmilen. Idag var tanken att ligga runt marathontempot och hoppas på att det skulle kännas någorlunda bekvämt. Det var precis så det blev också :). Höll ett rätt jämnt tempo på båda intervallerna, första på 5.35 den andra på 5.28. Som jämförelse så kan jag säga att då jag persade på milen snittade jag 5.26 och då var det tempot allt annat än bekvämt. Med tanke på det så är jag väldigt nöjd med dagens trösklar.

Trots att jag faktiskt körde i rätt högt tempo så var det kontrollerat och pulsen skapligt låg. Aldrig över 163 (88% max)

Nu är det inte så mycket tuff träning kvar innan det är dags att trappa ner och hoppas på en riktigt skön härlig träningseffekt. Kanske att jag ger mig ut och kör lite snabba korta intervaller imorgon. Det beror på hur kroppen känns, känns den alldeles för sliten så avstår jag. På söndag är det sen dags för det sista riktigt långa passet. 30 km tänkte jag försöka att få ihop och med sista tio i ett högre tempo. Sen är det mest lugna pass jag kommer att köra de sista två veckorna. Nästa vecka kommer jag halvera träningsmängden och veckan efter är det bara korta pass för att hålla igång benen.

Det är nära nu och jag längtar!