>Backe och Backe á la Freddy


>

Tisdag förmiddag och jag har redan hunnit med ett pass i Hammarby backen. Ett sjukt jäkla jobbigt backpass var det!!

Backe har man ju blivit lite bekant med under förra veckan i Schweiz då det var backar hur man än bar sig åt. Den här veckan är planen att fortsätta köra tuffa backar och vad kan väl vara tuffare än att gå upp direkt från sängen och rätt ut i Hammarbybacken. Det var vad jag gjorde i morse, jag hade inte direkt någon plan för hur många gånger jag skulle ta mig upp för backen. Joggade iväg lite lugnt på redan tunga ben, förbi idrottsplatsen med löparbanorna där det nu var helt tomt på folk, förbi kolonilotterna där några tappra fanns på plats och påtade i jorden, tog den flackare delen neråt, mötte två pensionärer med stavar som också körde backträning innan värmen slår för hårt, tills jag landade nere vid foten av backen.

20100504-DSCN0858
Tryckte på lap-knappen på min Garmin och började stigningen, körde i den branta slalombacken, rakt upp, no pardon, mjölksyran slog till nästan direkt och det kändes långt ifrån lätt. Va fan!!! Har ju höghöjdstränat i en vecka och det här borde ju vara som en kakbit att ta sig uppför den här lilla knölen! Vet inte om det beror på den tidiga morgonen med låga energidepåer i kroppen, mina låga järnvärden (kollade igår hos SSC med resultatet HB 117) eller poolrunning passet från gårdagen som sitter i kroppen men inte var det lätt!

20100504-DSCN0859Väl på toppen pustade jag ut en kort stund och började sen springa nerför, här skulle det tränas nedförslöpning! Tittade igår på ett litet klipp där Szalkai förklarar hur man ska löpa nerför, inte bromsa, rulla på, böja knäna, ha kroppen i en aning “sittande” position, luta sig aningen framåt och arbeta med coren. Kändes rätt bra, väl nere vände jag direkt upp i backen igen, jobbade på, försökte att blunda för att få bort backen från tanken såsom Fredrika förevisade då vi i söndags sprang med Running Lidingö-träningen. Vi gjorde då en test, vi sprang två och två, den ena ledde den andra som blundade. Helt sjukt men då jag blundade och sprang så nästan försvann backen, den kändes nästan inte, testa får ni se!! Idag var jag själv och kunde inte blunda lika mycket men jag försökte få in känslan.

Nästa gång jag kom ner för backen var jag helt urlakad på energi, två gånger hade backen forcerats och jag var körd!!! Satte mig en stund i skuggan, offrade en halv flaska vatten som jag hällde över mig och drack resten, pustade ytterligare någon minut och tog mig sen i kragen för ytterligare en backe. Väl uppe nu den tredje gången gav jag upp och vände hem. Det fick duga för den här gången. Ikväll är det ju backe med IF Linnéa och jag måste ju ha lite energi kvar till dess!

3 tankar om “>Backe och Backe á la Freddy

  1. >Trist när det är så där segt. Hoppas det vänder snart!kan mycket väl vara det där klassiska "post-träningsläger-syndromet". Man har haft det underbart och när sen vardagen slår emot en så får man punktering. men det vänder! .-)

    Gilla

  2. >Cecilia -> Tack! Det var en tuff start på dagen :-)Ingmarie -> Ja, det är trist, fast nu ikväll kändes det mycket bättre. Jag kanske helt enkelt inte är en morgonmänniska 🙂

    Gilla

Ge mig gärna kommentar på inlägget - alla kommentarer besvaras

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s