>Träningshelg med guldkant


>

Den här helgen har varit en riktigt bra helg på alla sätt. Efter långpasset i fredags så kom jag hem och fick lagad mat på bordet, hör verkligen inte till vanligheterna. Min goa kompis Madde från Östersund har varit här i sen i torsdags och jag fick rå om henne i hela två dygn. 

Lördag morgon, lång skön frukost för att därefter ge mig iväg på en runda 15 km mot Sturebadet där ett gäng sköna brudar väntade för en heldag i spat. Löppasset gick riktigt bra, kändes tungt de första två kilometrarna för att sedan släppa och därefter var det riktig skön löpning hela vägen. Väl på Sturebadet så var det bara att svida om för någon timme i gymmet innan det blev total avkoppling med bastu, simning och softa i arombastu och sköna fåtöljer. De andra tjejerna njöt av gott vitt vin medans jag själv njöt av att sippa på en smoothie. Kvällen avslutade vi med en god middag på en etiopisk restaurang med afrikansk dans som underhållning. Skön avslutning på en bra kväll.

Söndag morgon var jag lite trött och tog en soft morgon. Planen från början var ju att ta mig ut till Täby för att bränna av ett par varm på TEC-banan, men jag insåg när jag väl kravlade mig upp ur sängen att tidschemat för en sån utflykt sprack. Jag körde långpass hemifrån istället. 24 rätt tunga kilometrar blev det i ett väldigt moderat tempo. Under helgen så har jag äntligen fått ordning på mitt pulsband. Lite blågel i knäppet på bandet och på kontaktytorna gjorde att pulsen för en gångs skulle visade rätt. Det var inte någon puls på 234 slag som jag lyckades få under fredagens pass. Gårdagens pass visade istället på en maxpuls på 152 och en snittpuls på 137, mycket mer i linje med vad det ska vara.

swisskarta Foto: Maria Wiberg

Helgen avslutades tillsammans med inspirerande underbara ultrababes på absolut bästa sätt med att tillsammans få sitta och grotta ner sig i repdragningstider, innehåll i dropbagar, lutningar på backar, diskussion om skoval och inplanering av en två mils lunchpromenad upp till Swiss Alpines högsta punkt, drömmar om panoramatrails och känslan av att flyga ner mot målet. Fredrikas uppdelning av loppet i först en mara sedan lunchpasset och sist två och en halv mils nedförsbacke tycker jag är helt underbar!

Ge mig gärna kommentar på inlägget - alla kommentarer besvaras

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s