Min helgalna plan… 8 mil i april


Nu så börjar det ordna upp sig. I två dagar i rad har jag nu varit ute och joggat och det har känts riktigt bra. Börjar nästan tro att jag är frisk. Jag pratade igår med min läkare och han berättade att alla prover såg bra ut och att det enda som inte var bra var blodvärdet och järnhalten. Det ena påverkar tydligen det andra. Blodvärdet var dock bättre än det jag tog för några veckor sedan, då var det 94. I fredags då jag tog ett nytt prov hade det ökat till 102. Ökningen kan ju bero delvis på att jag käkat massor med blodpudding och dels på att jag har minskat träningsdosen de här veckorna eller en kombination. Jag frågade läkaren hur det förhöll sig med träning och han såg inga som helst hinder för mig att träna.

Jag inser ju att det är jag och bara jag som har kört mig själv i botten genom att inte förstå och veta vad min kropp behöver i fråga om mat, mineraler och vitaminter. Så nu har jag en plan, för jag vill ju springa, och jag vill springa mycket och jag vill springa långt. Om det ska gå, vilket jag är helt övertygad om att det ska, så måste jag för det första se till att få upp mina värden.

Igår hämtade jag ut mina piller och tog det första järnpillret. Det innehåller 100mg järn, ett vanligt piller typ ”en om dagen” innehåller bara runt 7.5-10 mg så de här är ”snäppet” starkare. Jag kommer också att börja käka omega3 igen. Det är de lätta bitarna, den svåraste biten i det här är att se till att få ordning på intaget av kosten. Jag kommer verkligen försöka ta reda på vad och hur jag ska äta, jag verkar ju inte vara så bra på det. Jag får väl helt enkelt sätta mig i ”skolbänken” och lära mig att ÄLSKA att laga mat, det är verkligen en utmaning. Jag tror att nyckeln till det hela är planering. Veckoplanera vad jag ska äta och sedan se till att råvarorna finns hemma i kyl och skafferi. 

På måndag ska jag till Skogen för att vi ska sätta oss ner och diskutera mina framtida löpplaner. Mitt stora och mest prioriterade mål just nu är att se till att kroppen ska bli så pass stark och uthållig så att den tar mig runt 8 mil terränglöpning i april.

TEC here I come!!!

10 tankar om “Min helgalna plan… 8 mil i april

  1. >Bli inte rädd sen bara när du bajsar svart :D…det hör till när man äter järntabletter. Man kan bli lite trög också.Men du kommer igen 😀 Du är ju envis som en röd gris!

    Gilla

  2. >Syss -> rädd!! int ja int..Snoriks-> Ja, och det är många Linneaner som ska springa, så det är klart du ska va me! Ultrasnorkis!Helena -> Jo, det är sant 5.5 mil har jag sprungit men jag var rejält sliten och då rastade vi ju hela tiden. Men det är klar det går, fast baggis…. hmmm

    Gilla

  3. >Bäst jag kollar vad TEC är!Åk til Italien och gå en matlagningskurs. Jag avskyr matlagning – det är tur att jag har familj annars skulle jag leva på "frukost" mat hela tiden.På söndag är det du och jag mot alla andra brudar:)Marie

    Gilla

  4. >Häftigt! Jag funderar också på TEC, men jag har redan börjat planera för Lidingö Ultra och Stockholm marathon. Det blir lite många mil att köra på kort tid. Hoppas TEC-träningen går bra. Ska bli kul att höra hur ditt upplägg blir.

    Gilla

  5. >Marie-> har du kollat noga nu vad TEC är så det inte blir en överraskning för dig ;-)Pyret-> Ja, det känns rätt häftigt, eller galet eller nåt. Men man kan ju inte mer än misslyckas… (vilket jag självklart inte tänker göra)Fredrika -> Det kommer att bli massor med sköna pass i vinter, vi måste ju bl.a testa TEC-banan. och du… lite rädd är jag allt, "räddblandad förtjusning"…

    Gilla

Ge mig gärna kommentar på inlägget - alla kommentarer besvaras

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s